See you later..

.. för imorgon sticker jag på jobbresa. Första etappen är Åbo. Övernattar där hastigt för att sen på torsdag åka vidare till Östersund, via Stockholm. Och efter ett par dagar i minst lika kallare trakter, och än snöigare, anländer jag i Vasa igen sent på fredagen. Och efter det väntar.. en ledig vecka!! Det ser jag framemot. Med måtta. För det känns ändå som att julhelgerna just varit. Men ändå. Jag menar. En ledig vecka. Klart det är toppen. Vad annat?!

28

I måndags blev jag 28. Gillar siffran som siffra, mera än 27, så bara för det välkomnar jag den nya åldern varmt. Annars också. Varje år är en blessing.

Firade detta lugnt, med en njutbar och trevlig helg. Helgen började med några timmar hos frisören, som kapade håret riktigt ordentligt och gav det en fräschare färg. Tyvärr var det ingen fest därpå fredagskvällen, som jag hade trott, så det blev istället en stillsam hemmakväll. 

På lördag vaknade jag till detta:

Blev uppvaktad av båda mina män - den äkta och den mera håriga versionen. De skämde bort mig med råga.

Efter en härlig frukost stack vi till Botniahallen för att titta på kära lagets träningsmatch, via sportaffären dock för gubben hada tappat bort sina simppare (!). Skickligt. För efter fotisen stod simning på tur.

Med en skön känsla i kroppen avnjöt vi sedan på kvällen en lång och kraftig middag på restaurang. Inget tjusigt småplock inte, utan rejäl karamat.

Efter detta så tog tröttheten mig i ett par timmar. På småtimmarna kikade vi på filmen Hanna, som faktiskt var helt okej, annorlunda.

På söndag var hela familjen hos oss på traditionell kakakaffe och uppvaktade födelsedags"barnet" på bästa sätt.

Jag är en idiot.

Satt hos frissan idag där mitt på dagen nångång. Fördrev tiden med att pilla på telefonen och leka lite på FB. Gick in för att titta vilka som anmält sig till "kvällens" fest. När jag öppnade evenemanget lämnade jag och titta på datumet... Väntas nu... idag är det ju inte den 21a... idag är det ju 20e..men här står det den 21a... Oj nej!! Hade helt fått för mig att festen skulle ha varit idag, fredag, den "21a". Men hallå vakna mänska. 21a är ju lördag. Grymma besvikelse. Gubben hade bokat in sig på bastukväll med jobbkompisar och jag skulle på kära vännens fest. Och imorgon hade vi andra gemensamma planer. Men näesidu, int var det nån fest ikväll int. Så så kan det gå när man är oskärpt. Pust.

Hatten av!

Gubben steg upp i god tid före mig idag. Trots han var ledig och jag ej. Han drog på sig ytterkläderna och gav sig ut på en lite extra lång promenad med hunden. Jag hade just makat mig upp ur sängen när han pigg och hurtig kommer in genom ytterdörren, med ett solskenshumör. Jag håller på där halvt i koma med mina morgonsysslor när han börjar gräva och doona i städskåpet. Tar fram olika medel och grejs, och så börjar han feja. Visst var jag väl medveten om att han planerat städa idag... men strax efter 7 på morgonen.. (!).. Kan bara säga "hatten av"!  *gäsp* måste jag också säga..för själv är jag fruktansvärt trött idag... Det var vovven också, efter en bit mat gick han långsamt tillbaka till sovrummet och lade sig i sin egen lilla krubba. Det var som om M fått hela hushållets morgonpigghet och hurtighet medan vi andra var som walking deads.

Bara jag vaknar till ordentligt tror jag detta blir en najs dag! Först jobb med några saker jag fick gjort mycket på redan igår, så det ska gå ganska smidigt idag. Sen blir det lunch med M på stan, och därefter några timmar hos frissan. Fredagen avslutas med fest hos C, som inte kan bli annat än skoj! :)

Ha en härlig dag!

Jag lovar att det inte är njutbart...

...när det börjar sprängas berg och borras i sten kl 7 på morgonen 100 meter från det som skall vara ens oas, hem, avkopplande punkt, plats för vila... Nej, speciellt inte när man vaknar med en hejdundrandes huvudvärk redan kl 5 och kryddar den från kl 7 framåt med extern dunder iform av en massiv stenborr fast i nånslags gröm maskin som borrar stora stenblock i småbitar : DUNDUNDUNDUNDUN... Och hela dagen.. Alla vardagar för tillfället. Jag ser mig själv just nu som extremt lyckligt lottad med ett 8-4 jobb som får slippa det mesta av oljudet. Men tänk på alla som jobbar skift, är hemma med småbarn, pensionärer som behöver sin lunchvila, nattskiftare som skall sova på dagen m.fl. Det är ju inte mycket att klaga på egentligen. Borrarna gör ju bara sitt jobb. Och nya hem byggs. Det är ju jättebra. Men idag var ett nervöst sammanbrott nära kan jag lova. Tänkte vila ut huvudvärken lite längre på morgonen och inleda arbetsdagen ett par timmar senare. Jaa,, "vila" var ju ordet. Jag tror huvudvärken skulle ha gått om mycket snabbare på kontoret än med en stenborr mellan öronen. Så det var mäkta skönt för skallen att få gasa iväg med bilen mot tystare marker.

#9

#21s kommentar på det förra inlägget fick mig att tänka på den härliga fotbollsäsongen -11. Började i januari förra året i ett nytt lag, I-JBK, för att få spela en division högre, i tvåan. Mottagandet var mycket varmt och jag trivdes som fisken.Fick en smärre chock under första träningsmatchen av tempot på plan, men snabbt vänjde man sig vid både tempo, nya lagkamrater, tränare och ett relativt intensivt träningsschema. Vi tränade och spelade matcher ca 5 ggr/vecka med lite variation vissa veckor åt båda håll. Vi höll till på Korsholms planer, också de av varierande art. Oftast fick vi träna på fina planer, och ibland fick vi nöja oss med lite guppigare underlag. Men det gick hur bra som helst. Och matcherna fick vi spela på bra planer med bekväma tillbehörigheter vilket gjorde allt så kul. Man är inte bortskämd med sånt i trean liksom, där blev vi glada om det fanns en utetupp. Fast lika roligt var det också! Fotboll e ju fotboll!

Men jag gillade skarpt förra säsongen. Njöt av tempot på träningarna, åtm under första halvan av säsongen. Mot slutet av säsonen blev vi lite trötta och motivationen sattes ibland på prov, då truppen var liten och skadorna många. Själv drabbades jag direkt i januari av en vristskada som jag trodde skulle messa up hela säsongen. Det menade läkarn iaf. Men jag tänkte, näedu, så lätt ger vi int upp. Nu ska jag vara lite dum och köra på iallafall - med massivs med tejp och ispåsar om kvällarna. Och så småningom blev vristen starkare och vid mitten av säsongen gjorde det inte mera så ont. Jag är glad över att jag för en gångs skull trotsade de medicinska råden. Hoppas det inte sen kommer tillbaka och sparkar en i baken framöver... Oh well. Det var värt det. Bra laganda, trevliga lagkompisar och superbra tränare. Vad mer kan man säga. Jo, det kan jag säga att jag tillgavs numret 9, vilket är lite kul för det  var länge gubbens nummer när han spelade aktivt. Så han menade det såg ganska bekant ut med "Mattila" på ryggen med en 9a under namnet. Och glad är jag för att jag fick vara i startelvan. Det trodde jag inte. Och lika glad för att gubben och föräldrarna ofta kom och supportra på matcherna. Väldigt uppskattat. En väldans kul säsong helt enkelt.

Första träningsmatchen. Jag var lika rädd som jag ser ut. Det är jag till vänster med axlarna upp till öronen.

Match mot Norrvalla i typ 25-27 graders hetta.

Samma match. Våra "borta-tröjor".

Det var jag mot resten. Nånejdå, men d ser lite dumt ut dedär..."Vaar e ni allaaa?"

Här tackar hela laget för matchen. Hemmamatcherna spelade vi på Botniahallens plan.

Tacka vet jag fotbollen!

Lite härligt väder

Vilket väder det var igår! Luften var frisk, kinden blev röd, snön gick upp nästan till knät," men det gjorde inte alls ont att andas", som moder uttryckte det, helt rätt, helt perfekt. Skulle ha kunnat vandra med hunden i skog och mark hur länge som helst! Nästan. Man blir ju hungrig och sånt emellan också. Men skönt var d!

Och helgen var lugn och skön, just som jag vill ha den. Fredagen var dock tung, var slut som en disktrasa efter arbetsveckan, så den kvällen hade jag ingen stor njutning av. På lördagen körde vi lite simning, lite långpromenad, lite slappa, lite god fiskrätt, lite film , lite bastu. På söndagen blev det lite shopping, lite långpromenad, lite Rax (har velat fara till Rax i typ ett år, nu blev det av, och det dröjer många år till nästa gång kan jag säga), lite slappa, lite läsa. Lite av lite alltså denna helg. Myki najs.

Och idag inleddes veckan med en produktiv arbetsdag. Hoppas veckan fortsätter i samma spår.

Ha en skön vecka!

Det spritter och bubblar...

... när ögonen och hjärnan får fokusera på intressanta saker som marknadsföringsstrategi, Service quality, Relationship satisfaction, Trust, Commitment, Business-to Businesss loyalty, Online marketing potential, Perceptions of marketing channels, Potential influences on the service sector, Competetive intelligence, Special events marketing och External and internal satisfiers in business to business branding m.m...

En inspirerande fredag till eder!

Fick fiilis - igen

Nu har jag fått fiilis, men denna gång för nånting helt annat än sist. Nämligen att på något sätt studera vidare, fördjupa mig ytterligare i någon form inom ekonomi och framförallt marknadsföring. Men kan liksom inte riktigt ännu känna i magen "vad" och därför ej heller kunna tänka på "hur". Men att det finns en inspiration och en motivation för detta på någon nivå är ganska uppenbart. Syns inte utåt, så inte på det sättet uppenbart, men fiilisen känns tydligt där inne nånstans.

Det behöver ej heller kanske vara så märkvärdigt och stort i detta skede. En ny riktigt intressant bok om marknadsföringens trender kanske kunde vara nåt, en bok ger ändå mera än det vanliga omvärldssurfandet på nätet. Läser för tillfället en bok om hur tyda företagets ekonomiska situation på basis av ekonomiska rapporter och nyckeltal. Visserligen något vi gick igenom på Hanken men som då kändes tråkigt och kanske därför snabbt glömdes bort... Nu finner jag boken och ämnet intressant. Fantastiskt att kunna relatera till något verkligt och inte bara stirra sig blind på teorin. Det finns även utrymme i min hjärna känns det som för att verkligen öppna mina sinnen för detta ämne. Svårt att sätta fingret på hur det är så, men så är det. Kanske den boken helt enkelt får bli det första utloppet nu för min inspiration inom området för ytterligare studier inom företagsekonomi... Well, nu är lunchen slut och dags för företagsekonomi i verkligheten.

Ha en bra dag!

Ester och Axel

När vi var små sjöng mamma nu som då för oss en gammal visa vid namn "Ester och Axel", ett så kallat skillingryck. Tyckte redan som liten visan var mycket sorglig men ändå så fin. Den berättade om ett liv, en situation, som var så långt ifrån våran, nånting helt nytt jag fick höra om, en inblick i hur det kan vara ställt för vissa i livet, att alla inte har det lika bra, och jag bara förundrades över sången,,, och idag faller ofta tårar när jag läser/hör/sjunger den.

Har aldrig glömt melodin och kommer knappast göra det heller, orden har dock varit lite svårare att minnas eftersom visan har många verser. Så när jag sjungit den sådär i förbifarten har jag kopplat ihop verser, hittat på egna fraser och nynnat det mesta. I höstas fann jag sen texten på nätet, och här kommer den, nån bra inspelad version på youtube har jag dock inte lyckats hitta...

Så bister, kall sveper nordanvinden
om stuguknuten den sena kväll.
I stugan sitter så blek om kinden
en liten flicka vid spisens häll.
Den bleka hyn och de tärda dragen
de vittna tydligt om sjukdom, nöd,
och hennes pappa har hela dagen
för krogen glömt skaffa barnen bröd.

I kalla stugan vid fönstret sitter
bror Axel skådande upp mot skyn,
och minnets  hägring, än ljuv än bitter
omväxlar snabbt för hans inre syn.
Fast tåren skymmer hans blick han sjunger:
Gråt icke Ester, min syster snäll.
Snart kommer pappa och då vår hunger
skall fly sin kos, vi få mat i kväll.

Men minns du Axel när mamma levde
hur annorlunda det var mot nu.
I kalla stugan vi ej behövde
på pappa vänta, men kära du
lyft upp mig sätt mig vid fönstret neder,
jag vill så gärna mot himlen se.
Där aftonstjärnan hon blickar neder
kanhända mamma vill mot mig le.

Så mamma gjorde, jag minns så gärna
när hon om kvällen mig sjöng till sömns.
Men titta Axel där föll en stjärna,
hon sade ofta min mamma ömt,
att när en stjärna från himlen faller
en själ får flytta till himlen opp.
När jag till slutet går hem då faller
väl ock en stjärna utur sitt lopp.

Men låt mig bror i din famn få vila,
det är så kallt och jag är så trött.
Och Axel tager sin syster lilla,
uti hans armar hon slumrar ren,
Han sitter tyst liksom för att vakta
och gungar syster som slumrar ren,
mot himlen blickar, då faller sakta
en stjärna ner ifrån himmelen.

En liten stjärna, så sade Ester,
skall falla när jag går hem till Gud.
Så tänkte Axel och skådar efter,
och lilla syster har ren fått bud.
Se ögat brustet och bleka kinden
ej mera fåras av sorgens tår.
Ej mera isas av kalla vinden,
förklarad Ester för tronen står.

Den grymme fadern från krogen kommer,
får se sin älskling ren kall och död.
Då i hans själ väcktes verklig ånger,
till Jesus flydde han i sin nöd.
Nu aldrig mer han på krogen sitter
men ofta böjd mot sin vandrinsstav,
av ånger fäller han tåren bitter
vid enkla korset på Esters grav.

Hon, omedveten därom, fick vara
en missionär som från syndens stig
den arme drinkarn fick återföra.
Men kära, vem skall få föra dig?
Du som i lustarnas land vill dröja,
se Jesus klappar på hjärtats dörr.
Ack öppna, skynda för Gud dig böja,
du ångra skall att det ej skett förr.

Kokade upp..

en stor tallrik med snabbgröt till lunchen, blev plötsligt lite svag och skakig på hand, och hälften av gröten landade i diskbänken... Poängen var ju förstås att vilken tur det landa i diskbänken!... nä.. poängen är den att jag är hungrig, med bara en halv gröttallrik i magen. Om det nu kan vara en poäng. Tacka vet jag man blivit så om sig och kring sig på sistone att man börjat packa ner eftermiddagsmellanmål om morrnarna. Yoghurt och frukt får "fylla" andra halvan.

Hoppas ni haft en mer lyckad lunch än jag idag!

Mål för dagen

Mål som i mat: stekt lax och potatis blev det

Mål som i dagens jobbmål: kommunicerat ut "nytt", fastställt utbildningsdag, föreslagit datum kundmöte, fått två projekt vidare, fått vårens mål spikade (faktiskt), mötat om nya projekt, offertjustering iväg, påbörjat manuscript till några korta videos, levererat ett projekt och försäljningsmöte

Mål som i kvällsmål (inte mat utan mål för kvällen): ge yoga en ny chans

En gammal man

En gammal man på stranden står

Han längtar till känslan som fanns igår

Då kroppen var stark och sinnet skärpt

Nu själen är trött och hjärtat märkt

Men kroppen han förlåter och sinnet likaså

Och själen, den snart vandrar i nya spår

Hjärtat är dock brustet sen mången år

Och åter han sin kärlek aldrig får

Han tittar över vattnet, kisar nu som då

Solen den värmer, men påminner ändå

Om kärleken som fanns men nu är borta

Hans blick faller ner, han går med steg så korta

Han går längs med stranden med huvudet sänkt

Och tanken på henne av tårar blir dränkt

Benen nu ej längre sorgen bär

Mannen - han kommer sin kärlek när

Sofia 9.1.2012 

Nångång i början av 90-talet...

såg jag Sissel uppträda med denna sång, och jag blev helt såld, som typ 7-8 åring (!).. Lite konstigt, och kanske inte så lite heller. Antagligen var det musiken och sången jag fastnade för och inte texten, hoppas jag.

Men anyhow, skrev ihop ett brev till denna skönsjungande norr"man", berättade om dittan och dattan och om Snobben förstås (familjens hund som då ännu levde och mådde). En tid däreftet damp det ner ett brev i brevlådan, adresserat till mig, från Norge.. och i brevet fanns förstås ett svar från artisten själv. Ett fotografi av henne, och bakpå fotot tackade hon för brevet och bad mig hälsa familjen och Snobben, förstås. Ana lyckan! I will never forget it... :)

Fick fiilis

..att titta in och plita ner nåt här igen. Spännande saker på gång i livet. Njuter, andas, funderar, känner tacksamhet, är i stunden och blickar framåt, försöker landa - känner att jag börjat landa, faktiskt, tittar ut, det är vackert. Mitt landskap. Vinterlandskapet. Fridfullt, rent, lugnt, stillsamt. Tid att känna inåt. Tid att ta djupa andetag. Känna hur lungorna fylls med frisk men barmhärtig luft. Det knastrat under fötterna. Och alla sinnen är vakna. Från näsan som känner stick, till läpparna som blir torra, till ögonen som bara vilar, till ljudet av en rofylld men ändå så aktiv årstid. Det enda sinnet som inte är lika lättillfredsställt, är det sinne som förnimmer avgaser, hundspill osv..men jag går nära, då går jag nära stammen, känner barken, luktar på träden. Och skogen.