Samvete (grek. syneidesis, lat. conscientia) är människans inre moraluppfattning och en för alla gemensam uppfattning om vad som är gott och rätt. Inom den klassiska teologin och moralfilosofin handlade strävan efter det goda och det rätta framför allt om att känna till skillnaden mellan gott och ont.
...
Enligt den lutherska och romersk-katolska moralteologin har varje människa ett samvete, som formas av fostran, kulturen och miljön.
...
I lördags när jag vaknade var min första tanke: oj nej, nu har jag sovit för länge...grmph. Orsaken till denna tanke, och till dess negativa karaktär, var inte planer som rubbats eller mycket jag skulle hinna med den dan, utan bara att det kändes fel på nåt sätt. Fick dåligt samvete inför alltet för jag hade felat, en vuxen mänska ska inte sova till efter tio. Halva dan har gått till spillo. Strax efteråt kom tack och lov en ny tanke som gav den rådande känslan en ordentlig kick - Kom igen, hela veckan har jag stått i från tidig morgon till sen kväll, och nu bankar jag mig i huvet för att jag tagit en sovmorgon - vilket arma helgon måste man va? Och vilken egocentrisk tanke egentligen. Skulle nån annan ha berättat att de haft en härlig sovmorgon skulle jag säker känt: Ååhh va sköönt de låter. Betyder det då att jag anser att jag borde vara flitigare? osv osv osv Tur var så kom Morris och slickade mig i fejset och tankarna var som bortblåsta - och en härlig lördag blev det.
Helgen har faktiskt varit härlig i sin helhet. Och just avsluades den med stormroliga fotisträningar. Och nästa vecka är det jul! Tiden rusar som aldrig förr.
Ha en fin vecka !:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar