Efter ett roligt födelsedagsfirande...

har lugnet lagt sig över det lilla radhuset i den steniga stadsdelen i norra Vasa. Markus fyller 30 år idag, och igår firade vi honom från tidig morgon till ... ja, tidig morgon idag blir det ju. Vi steg upp vid 6-tiden på lördag morgon och inledde dagen med babysim. Efter det kom vi hem och jag började doona inför festligheterna. M visste inget om vad som komma skulle, utan hade "låtit" mig fixa och ställa till med 30-års firandet som en surprise för honom.

Vid 13 kom våra familjer på traditionell födelsedagskaffe, vilket var mycket trevligt. William fick även hälsa på sin söta kusin (som han dessutom sedan kom att spendera kvällen med..mer om det snart). På sena eftermiddagen begav sig gästerna iväg och M togs ut på en biljardrunda med mina bröder och min systers fästman. Så länge städade jag och syrran bort festen som varit, och ställde till inför kvällens party. Kvällen gäster, ett dussin goda vänner, anlände vid 6-tiden, och M med följeslagarna en stund efter. M blev mycket glatt överraskad över gänget som väntade på honom här hemma. Kvällen gick sen i ett huj, och vid midnatt fortsatte the partypeople ut en sväng, och jag fick hem lillprinsen, William vår. Han hade varit med min mor och far i min systers och hennes fästmans lägenhet, som lämpligt ligger endast ett par kilometer borta. Eftersom W flaskvägrar så gick det smidigt att köra dit och mata lillkillen emellan. Även W:s kusin med föräldrar tillbringade kvällen med W och min mor och far, så då fick kusinerna också umgås en längre stund :)

Idag har vi tagit det lugnt...Käkat pizza och ätit gårdagens praliner. Sammanfattningsvis har det varit en rolig helg. Kul med lite omväxling i vardagen, samtidigt som det var lite jobbigt att ha W och skötas för första gången. Men jag tyckte ändå det gick jättebra. Trots flaskvägringen. Bättre "skötare" kan man ej önska så på det sättet kändes det tryggt. Det är bara denhär känslan av att nåt fattas en som blir så intensiv här i början med tanke på symbiosen man egentligen lever i, och att det är de första gångerna man är borta från varandra flera timmar. Men så är det. Babysteps.

Nu bastu.

Ha en givande vecka!