Ett ord som jag borde ha skrivet på en lapp och klistrat på kylskåpsdörren mellan varven är "Acceptera". I vardagen går jag ganska ofta upp i allt det som rullar på och tar gärna in ett par bollar till i rullningen. Jag tänker allt som oftast "borde, borde, borde", och kan bli snäppet surare om det inte blir som jag tycker att det borde. Jag har blivit bättre på detta, om man ser över en längre tidsperiod, men det finns ännu utrymme för förbättring.
Jag tror man skulle må bättre av att acceptera mera, och kontrollera/styra mindre. Och se det positiva i saker och ting, även i mindre "missöden" (ni kommer förstå citat-tecknen snart). Typ om fisken man skulle tillaga började smaka surströmming, om babyn har en lite sämre dag, om magpartiet är lite mjukt och dallrigt, om rynkorna kring ögonen blivit fler, om bilen hamnade på service, om kaklet lossnar i badrummet, om man inte hann baka pajen till gästkaffet pga en stressig dag och fick köpa färdig rulltårta som smakar bensin osv osv... Då kanske man tänker: jag sumpade fisken vi får svälta idag, vad gjorde jag för fel då lillen sovit dåligt, hur kan jag träna för att få fastare mage, vilken dyr smörja skall jag börja använda för att minska rynkorna, jäkla bil, nu blir det en massa strul med badrumsrenovering, nu tycker gästerna jag är lat som ej bakat osv osv...
För det första är ju allt sånthär vardagsstrul så fruktansvärt minimala bagateller! Och man ser det så tydligt när man skrivet ner det. Puh, alltså. För det andra kan man tänka: vilken tur att det började smaka surströmming så fick vi veta hur det (antagligen) smakar för vi skulle annars aldrig smaka det, babyns lugna dagar känns i jämförelse som det bästa bästa bästa i världen, vad bra att jag inte behöver frysa om magen i vinter, jag har säkert skrattat en massa då skinnet kring ögonen blivit rynkligt, vilken tur att det var bilen som gick in för service och ingen av oss, badrummet får en uppiffning med nya kakel vilket även är bra med tanke på lägenhetens värde, vilken tur att det inte blev nån paj då resterna skulle ha frestat oss resten av dagen och så kanske gästerna tänker nästa gång vi kommer på besök att de inte heller behöver stressa med bak osv osv. Men jag måste ju erkänna - detta med positivt tänkande kring vardagsliktår har jag blivit bättre på de senaste åren, i perioder. Men de perioder då jag inte riktigt är "där" så vill jag tyvärr istället börja kontrollera för att acceptera. Så därav, acceptera mera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar